Ingmar Bergman och jag…

…har tydligen något gemensamt. Vem kunde tro det?

Ända sedan jag var en liten skum tomte som under uppväxten i den karga fjällvärlden ständigt frös – trots dubbla långkalsonger – har Pingvinen Pablo varit en tongivande gestalt i mitt liv. Känner ni till honom? Pingvinen Pablo bor på sydpolen med alla sina pingvinpolare men längtar ständigt till varmare trakter. Efter flera fruktlösa flyktförsök lyckas han till slut efter en strapatsfylld seglats ta sig till sitt efterlängtade söderhav. Slutet gott, allting gott kan man tycka – om han bara inte hade börjat att fundera på hur det skulle vara att vara tillbaka på sydpolen…

Man kan ju tycka ett och annat om att jag valde att identifiera mig så med en Disney-figur, men jag är uppenbarligen inte ensam om detta.

Har precis läst ”Laterna Magica” (för övrigt en klart läsvärd historia) och döm om min förvåning när Maestro Bergman himself på sidan 295 bekänner att han ÄR som Pingvinen Pablo.

Mycket märkligt detta, inte sant?